Tar nya tag, igen.

Jaa.. deppa ihop är jag så bra på ju men kände att nä.. Lars Winnerbäcks-toner ala' "alla vägar har sitt pris" fyller rummet, fyller hela mig & jag tar mig en öl. NU så känns de helt ok, en sådan jävla tur att jag har min fina vän Fredrik som plockar upp mig när de känns som skit. Som jag kan lita på till hundra jävla %. Som hämtar & kör hem mig mitt i natten på fyllan när jag krälar hemåt med högklackat i handen & smink ner till mungiporna. Som ringer, som skämtar, som retas, som skrattar, som bryr sig, som finns. Anytime, anyday, närsom, alla dagar sju. & det mina kära små vänner, känns bäst.